Jag gick in i huset med en tung suck. Huset var större än det förra som jag och mamma bodde i men jag tror ändå att jag föredrar det andra huset. Jag tog en kartong med mina saker och trippade uppför trapporna till mitt nya rum. Det var stort och mysigt. Väggarna var ljus lila, sängen var redan på plats och jag hade till och med en inbyggd rätt stor garderob. Flyttgubbarna hade redan tagit in mitt skrivbord och min byrå så rummet såg inte så tomt ut nu. Jag tog upp alla mina kartonger till mitt rum, det var ungefär 9 stycken. Jag började att packa upp, det kändes som en evighet men det tog kanske bara några timmar. Jag kollade på klockan som jag hängt upp på en spik som suttit kvar sedan de tidigare ägarna bodde här. Klockan var 5 över 8 på kvällen. Mamma hade väl glömt bort middagen eller nåt trodde jag för såhär sent brukar vi aldrig äta. Men jag brydde mig inte så mycket, jag är inte hungrig alls.

Men nu var jag klar med alla kartonger förutom mina 5 andra som jag har alla mina kläder i. Jag öppnade en kartong och såg först min allra nyaste tröja. Det är ett grått kort linne med en svart dödskalle på. Jag köpte den en vecka innan jag flyttade hit kommer jag ihåg. Jag rev ut alla mina kläder från den kartongen på golvet och började sortera efter linnen, t-shirts, långärmade tröjor, byxor, shorts osv. Sen lade jag in dem i lådorna i garderoben eller så hängde jag upp dem på galgar.

"Emily!" Ropade min mamma på nedervåningen. Jag suckade, öppnade dörren och ropade tillbaka,

"Ja?"

"Jag glömde helt bort middagen! Är du hungrig? Jag kan beställa hem pizza." Ropade mamma, lite för högt kanske. Jag hörde hur det slamrade nere från köket.

"Nej det är bra tack!" Ropade jag tillbaka och gick in i mitt rum igen och stängde dörren efter mig. Jag slängde mig i sängen och andades högtljutt ut. Jag tog fram min laptop som redan låg på sängen och satte på den. Jag loggade snabbt in på msn och kollade vilka som var inloggade. Pete, Melanie och Angie. Alla gick i min förra klass. Dem var snälla mot mig, speciellt Angie. Hon hade jag blivit kompis med dagen då vi träffades. Men vi var inte lika varandra på något sätt vilket irriterade mig smått. Hon brydde sig inte alls om mode eller om killar men det gjorde jag. Fast vi hade kul tillsammans det är sant. Jag loggade snabbt ut på msn igen för jag hade ingen större lust att chatta om ingenting just nu. Jag fällde ihop laptopen och ställde den på skrivbordet.

Jag vaknade. Jag såg rakt upp i taket. Jag väntade ett tag innan jag insåg att jag faktiskt hade somnat. Jag slängde mig ur sängen och skyndade mig mot fönstret. Det var mörkt ute. Tack och lov! Jag hade verkligen ingen lust att komma försent till första dagen i skolan. Jag kollade på klockan, halv 1. Jag smög ut från mitt rum och såg ner för trappan, det var släckt så mamma hade antagligen gått och lagt sig. Jag smög in på mitt rum igen och gick in på mitt egna badrum. Det tyckte jag var häftigt, att ha ett eget badrum alltså och slippa trängas med mamma. Jag kollade mig i spegeln. Mitt bruna hår var lite rufsigt efter tuppluren, mina blåa ögon var trötta och min hy var blek. Jag såg allltid ut så på morgonen det var därför jag gick upp lite extra tidigt på morgonen så jag kunde sminka över bleknaden och vänja mig vid solljuset. Men nu var det ju trots allt natt. Jag borstade mina tänder, klädde på mig min pyjamas och gick till sängs. Strax därefter sov jag.

Jag vaknade av att mamma skrek mitt namn,

"Emily! Du kommer försent till skolan om du inte går upp nu!" Ropade hon. "Jag går till jobbet nu." Ropade hon också.

Jag harklade mig och fick fram ett rätt starkt: "Okej!" Sedan såg jag på klockan, den var kvart i 8. Skolan började halv 9 och skolbussen skulle komma kvart över 8 så jag hade alltså en halvtimme på mig.

Jag började med att leta fram underkläder, ett par svarta shorts med spets och ett skärp, ett vanligt grått linne, en ljusblå jacka, ett litet halsband, matchande örhängen, några armband, ett par solglasögon - även fast det inte var soligt ute - som jag trädde vid urringningen av linnet och ett par höga klackskor. Jag ville vara lite extra fin till skolan idag. Jag satte på mig kläderna och såg på mig själv i spegeln på badrumet. Det såg bra ut tyckte jag. Jag tog på foundation och puder i ansiktet, kajal runt ögonen, mascara och lite läppglans. Jag borstade snabbt igenom håret med fingrarna så det fortfarande var lite rufsigt. Jag borstade tänderna och sprang nerför trappan. Mamma hade gjort det riktigt fint i vardagsrummet och köket. Men det var ju kartonger lite överallt, vissa var fulla och vissa var tomma. Jag bredde mig en macka och lade ner mackan och en vattenflaska i min handväska. Det fick bli istället för lunch för jag skulle antagligen inte få någon att sitta med på lunchen och då var det väl lika bra att äta på lunchrasten på skolgården eller nåt. Frukosten skippade jag.

Jag såg från köksfönstret att skolbussen kommit. Några ungdomar gick på den. Jag sprang ut från huset, låste dörren och gick på bussen. Det var inte så många på den, som tur var. Min gata var väl en av de första bussen kom till. Jag satte mig längst bak i bussen mot ett fönster och sedan körde bussen iväg. Efter en dryga tio minuter var vi framme på skolan. Jag gick av nästan sist och började färden mot skolan. Jag gick in genom portarna och började gå igenom korridoren. Jag läste på de flesta skåpnumren medans jag letade efter mitt, 501. Jag hade fått ett mejl från Mrs Johnson, matteläraren, där det stod mitt skåpnummer, schemat osv. Jag hittade skåpet och öppnade det. Jag slog in en kod som jag nu skulle ha hela läsåret. Jag tog fram mitt schema ur väskan och såg att jag hade historia i sal 50. Jag tog historia böckerna och övervägde om jag skulle lämna väskan i skåpet. Nej, jag tog med mig den till lektionen. När jag kom in i klassrummet var nog de flesta redan där. Jag slog mig ned vid en tjej med blont långt hår, klargröna ögon och lätta fräknar. Hon såg på mig och log, ett leende som jag besvarade.

"Hej!" Sa hon glatt med ett varmt leende. "Vad heter du?"

"Hej. Emily Graham, och du?" Frågade jag och log.

"Vanessa Heart. Trevligt att träffas." Sa hon med ett brett leende. Läraren kom in och ställde sig framför tavlan.

"Tack, detsamma." Svarade jag. Jag visste inte om jag skulle skaka hennes hand, det verkade inte så. Hon blev plötsligt väldigt upptagen med att bläddra igenom en bok. Jag log, andades ut och slog upp min bok. Innan jag visste ordet av det var lektionen igång.

Efter lektionen och lektionen efter det, matte, var det dags för lunch. Vanessa hade haft samma lektioner som mig än så länge och hon hade följt mig till mitt skåp på rasterna och hon hade följt mig till klassrummet och därmed suttit bredvid mig. Så jag antog att vi skulle äta lunch ihop också. Jag hade rätt, hon började gå mot matsalen och jag följde efter. Vi tog mat, det var potatissallad, och satte oss vid ett bord vid fönstret. Jag såg genast att tre killar var på väg mot vårat bord. Jag hoppades verkligen att dem skulle vända precis innan vårat bord och gå till det bredvid men nej. De satte sig ner vid mitt och Vanessas bord. Två satte sig bredvid Vanessa och en kille satte sig bredvid mig.

"Tja!" Sa killen som satt sig bredvid Vanessa. Han hade kort mörkt brunt hår och lika bruna ögon. Han var lång och hade en kraftig kropp, med muskler alltså. De andra var förvånansvärt väldigt lika honom dem med. En hade nästan samma korta frisyr men blont hår och blåa ögon. Och den bredvid mig hade lite längre ljus brunt hår, ljus bruna underbara ögon och han hade ett otroligt vackert leende.

"Hej grabbar!" Svarade Vanessa. Hon log med sina vita tänder och kysste killen bredvid henne på munnen. Jag förstod då att dem var tillsammans, såklart.

Han bredvid mig vände sig mot mig och log. "Vem är du?"

"Emily Graham." Svarade jag med ett brett leende, men jag visade dock inte tänderna.

"Jag är Rob, eller Robert men föredrar Rob. Det där är Stefan," Sa han och nickade mot killen som kysste Vanessa passionerat. "Och det där är John." Sa han och nickade åt han bredvid Stefan.

"Tja!" Sa John.

"Hej, John." Sa jag och log vänligt mot dem. Jag behövde skaffa vänner här så jag får väl ta de som kommer. Även snygga fotbollsnördar. Eller jag visste ju inte säkert att dem spelade fotboll men de såg ut som typiska fotbolls killar.

"Är du ny här?" Frågade Rob mig med sitt speciella leende.

Jag nickade. "Jag och mamma kom igår."

"Nice." Svarade han och tog en klunk av sitt vatten. "Då har du inte så många vänner än va?"

"Nej." Sa jag ärligt men kom då att tänka på Vanessa. "Fast jag har ju Vanessa."

"Aa. Om du vill skaffa fler vänner kan du gärna komma på en fest ikväll." Sa Rob och började sakta äta av sin macka.

"Ja juste! Det borde du!" Utbrast Vanessa som slutat kyssa sin pojkvän. Stefan höll med med en nickning. John tyckte också att det vore kul. Jag däremot blev lite skeptisk. En fest på en vardagskväll säkert med alkohol och äldre killar. Jag blev osäker men tänkte att jag ändå kunde hänga med Vanessa mest av tiden, fast hon hade ju sin pojkvän. Men det skulle nog inte passa sig med att säga nej så jag sa ja.

"Bra!" Sa Vanessa och log stort. "Vi kan gå direkt ner på stan efter skolan och köpa en klänning till dig." Hon sa det inte direkt som en fråga men jag svarade ändå med att nicka.

--

Vad tycker ni? Kommentera! I nästa kapitel kommer festen!